Direktlänk till inlägg 7 januari 2009
jag har så mycket frågor i mitt huvud.
jag tror jag har fattat att det du sa var inte mitt fel, det var ditt. du kan inte lita på dig själv och du ville inte såra mig, men det känns som att du har lekt med mina känslor.. det känns så.. fel.. att du kunde göra så, det trodde jag verkligen inte.
jag känner mig lurad av mig själv att jag trodde dig, blev sviken, trodde dig igen, blev sviken igen osv.. det har pågått så i ca två - tre månader, och det tar på mig.. jag trodde att det var jag som inte dög till.. som inte passade bara för vi är så olika.. men samtidigt är vi väldigt lika, jag saknar dig så det gör ont.
men jag vet nu, det är inte fel på mig, det är fel på dig och det känns skönt.
det allra bästa är att jag har underbara vänner som ställer upp i vårt och torrt och den jag tänker hylla mest är såklart min bästa vän G. Jag älskar dig, även om jag inte säger det så ofta så hoppas jag att du vet det. du betyder allt för mig, och utan dig hade jag inte varit i livet nu, det kan jag lova dig. ingen kommer kunna ta din plats hos mig för du är verkligen bäst, vi gör allt tillsammans och allt vi gör, jag älskar det, till och med våra bråk är bra, dom gör oss starkare och vi lär oss att respektera varandra ännu mer än vi redan gör, för det är väl så äkta vänskap ska vara?
och vi är väldigt rädda om varandra. vill inte att vi ska bli sårade och vi vet exakt vad vi går igenom, trotts att vi är ganska olika är vi verkligen lika också. vi är som soultwins, och fyfan vad jag älskar denna tjejen, hon är värd mer än allt guld och alla diamenter i hela vida världen.
så nu vet du det :)
nu är det dags för mig att gå vidare med mitt liv, ska lägga mina problem bakom mig, sköta skolan och försöka må bra. jag ska inte låta någon av dom bitcharna få förstöra mitt liv, även om dom förstör mitt humör och så, en sak dom inte ska få krossa det är mig.
tack alla som stöttar mig, mest tack till G, du är bäst, du är mitt hjärta. Jag älskar dig.
jag vet inte vad jag ska skriva riktigt.. vill bara skriva, få ut mitt huvud på något sätt, eller få ut tankarna ur mitt huvud? jag vet att jag inte är världens bästa kompis, hur mycket jag än vill och försöker.. det känns som att jag nästan ger ...
varför känns det som att hela min familj bara faller isär.. för det första, pappa lämnade mig mamma och lina när jag har fem - sex år.. efter elva år dog han, han lämnade oss igen plus sin nya flickvän och deras barn på sex år. visst, det är snart ...
Why can't only I for one just beIt’s not the same when I now look and speak to himI may be changed but so have heIt’s like we've locked us up and thrown away the keyI see your smile the same old smile ...
i miss usevery day and every nighti cry , i screami miss usyour kisses, your wordsyou mean so muchjust give me a chancei miss you ...
måste säga att saknaden är enorm. jag känner mig sjukt ensam. den enda jag trodde verkligen tyckte om mig, bevisade klart och tydligen en gång att han gjorde, nästa dag var jag som luft, nästa dag var jag bäst osvosv.. min bästa vän G som brukad...